En människa som kan gå igång till tusen på en pinne eller en form. Lite så känner jag mig ibland. Jag kan nästan tappa andan av lycka när jag hittar en sten eller något annat litet som har den där känslan. Känslan av att den här kommer bli perfekt! Sedan kan den lilla grejen ligga i en låda i ett år eller två tills man grejar med något och kommer på att just i den här uppsättningen eller vad det nu är man pysslar med så kommer den yttepyttiga grejen jag hittade på en strand förra sommaren blir perfekt!
Därför känner jag att allt mitt "skräp" är skatter som väntar på att bli kronan på verket!
Efter lunchen passade jag på att flytta in hösten i vardagsrumsfönstret,ljus kan man inte få för mycket utav när kvällarna känns burriga och mörka. De små rosorna är perfekta, inget vatten krävs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar