Hej
Är fast i ett väntoläge där jag bara kan vänta på hur allt utvecklas. Har haft flöden igen så vi får se om jag klarar av att få i mig den vätskan kroppen behöver. Hade känns surt att behöva läggas in precis när jag kommit hem. Jag är trött och morgonvikten var strax under 46 kilo, jag som kämpat så för att lägga på mig ett extra kilo och svich så är det borta. I dag är jag lite ledsen men jag antar att jag har rätt att vara det.
Det finns så mycket jag vill göra men kroppen har inte ork så jag ligger här i sängen och vilar. I går när vi slöade i soffan strök A mig över benet och jag insåg hur länge sedan det var jag blev rörd vid, alltså beröring som inte innebär att någon letade efter ett kärl att sticka i. Jag är lyckligt lottad som har en familj där beröring är så naturligt, i lilla familjen är det självklart men även släkten där kramas det och man knör gärna ihop sig i soffan.
Nu kom A hit med räkningar så det är väl bara att pröjsa!
Kram från Malin
6 kommentarer:
Massor av kramar till dig från mig.
Kram! Sussie
Krya pa dig! Laser din blogg harifran mitt hem i Italien och tycker sa mycket om vad du skriver! Hoppas verkligen du mar battre snart!
Stor kram
Margot
OJ! Vilken pärs du går igenom just nu!!
Jag vet så väl hur det är att vara sjuk, och då menar jag inte bara förkyld eller influensan, utan kroniskt och skoningslöst sjuk... Du är tapper som skriver om det, jag har valt att göra precis tvärtom och det är bara ett få tal i Blogglandia som vet "hela historien"...
Och jag kände sååå väl igen det du skrev om att få duscha hemma och äta hemlagad mat!! Åååå, så gott det är! Första duschen hemma för min del, brukade bli lååång och varm. Av någon anledning frös jag alltid när jag duschade på sjukhuset *fniss*
Även om vi inte känner varandra, så vill jag med hela mitt hjärta, önska dig välkommen hem igen och ett stort och varmt krya på dig!!
Stora kramar!
Sussie: Kram tillbaks! Längtar tills vi kan ses igen.Kram.
Anonym: Tack vad roligt att du gillar min blogg och jättekul att ha en läsare fårn Italien! Kram
Längtans hem: Tack för dina fina ord. Jag tror att det är först när man själv är sjuk "på riktigt" som man verkligen kan förstå hur det är. Jag är väldigt öppen av mig och det hjälper mig i min acceptans av mina sjukdomar + att det även hjälper andra som är i samma situation. Jag hoppas att även du får slippa sjukhus på ett låååångt tag!Varma kramar till dig.
Usch och fy vad det låter! Hoppas du blir frisk snart, nu kommer ju våren i slutet av veckan så det passar ju utmärkt att du blir frisk då och tar lite vårenergi! KRAM
FaB: Ja det får vi tro, jag längtar efter att ladda med vårkänslor! :-)
Just nu ligger jag mest i sängen och besöker bloggar och googlar efter bäddsoffa till tornet. Inte fy skam det heller! Kram
Skicka en kommentar